söndag 3 februari 2013

Seger i Wadköping

Vaknade utan nästäppa imorse och bestämde mig för att starta i Wadköpingsloppet. Det var perfekta förhållanden ute, sol, några enstaka minusgrader och stenhårda spår. På arenan fanns även en stor publikansamlig som höjde stämningen ännu ett snäpp. Årets bansträckning bestod av 3km konstsnöspår + 4x8km natursnö + 3km konstsnö igen.
Till skillnad från förra helgens sega start i Marcialonga var detta rena motsatsen. Det gick fort,riktigt fort i början. Första varvet kramades det rejält i bröstet och det tog en bit ut på andra varvet innan jag återhämtade mig. Väl medveten om att Lina Hultin, Garphyttans If, flåsade bakom gällde det att ligga på helta tiden för att hon inte skulle komma ikapp.

De sista tre kilometrarna väggade jag totalt. Det som hade känts så bra varv 2-4 var helt bortblåst och det enda jag kunde tänka på var att överleva till mål, helst utan att ramla. Kanske var det förkylningen som tog ut sin rätt, men i mål kom jag. Där möttes jag av en fantastisk publik och en segerkrans.

Intervju P4 Örebro

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar