söndag 16 mars 2014

Den femte etappen av Swix Ski Classics, Birkebeinerrennet, blev inställt och jag blev snuvad på en premiär

Det blev ingen premiär för mig i Birkebeinerrennet. Loppet ställdes in och jag kände mig likt ett barn som fått godispåsen stulen precis framför näsan. Jag och Maria Gräfnings hade precis anlänt till starten och skulle lägga in våra skidor i fållan, lite stressade och uppe i varv hann vi inte reflektera över det folktomma startområdet. Vi stoppade en funktionär och frågade var vi skulle gå in för att lägga skidorna och fick då veta att starten blivit framflyttad en timme på grund av stark vind uppe på fjället. Ett ljus gick upp för oss och det tomma startområdet fick en förklaring.

Startområdet

Det fanns uppvärmda tält att gå in i för alla deltagare och vi hittade en ledig plats bredvid tjejerna från Ski Pro Am. Där satt vi och väntade på ny information, ryktet gick att herrarna nu skulle starta samtidigt som oss, ett annat att loppet skulle ställas in och ett tredje att starten skulle skjutas upp ännu längre fram. Känslan blev splittrad, svårt att fortsätta vara taggad på race samtidigt som man ville köra men inte om det var på gränsen till för hård vind. Vi fick höra att det blåste 20m/s uppe på fjället och att det inte fanns några skidspår men att pistmaskinen stod redo om det lugnade sig. 20m/s i sju minusgrader innebär en vindavkylningseffekt på ca 20 minusgrader! Medan vi väntade passade jag därför på att förstärka mitt klädval genom att sätta på mig underställ och ta buffen runt halsen, det var ju egentligen inte kallt ute och jag hade tänkt att gå med T-tröja under tävlingsdressen men tanken på att möta vinden uppe på fjället fick mig att tänka om. Vid åttatiden fick vi dock det definitiva beskedet från arrangörerna som beslutat att blåsa av tävlingen med tanke deltagarnas säkerhet. Snopet men förståeligt.

Vi bestämde oss snabbt för att utnyttja de fina spåren, solen och de preppade skidorna till ett träningsrace upp till första officiella kontrollen som ligger nio kilometer från start. Jag hade pangskidor och kunde driva på ordentligt. Lite för ordentligt kanske, efter tre kilometer fick jag stanna och hämta andan och gå ner på en lägre nivå. Detta var en enorm lärdom och något jag tar med mig till den dagen då jag faktiskt får göra premiär på riktigt.

Vi var inte ensamma om att passa på att åka i spåren
Foto: Stefan Aronsson

Innan jag åkte till Norge var jag uppe på Idrefjäll och körde Brand-SM, individuellt 10km och stafett 3x5km klassisk stil. Det blev ett guld på den individuella distansen och silver i stafetten. Jag hade några fantastisk trevliga dagar med arbetskollegorna samtidigt som jag fick känna på syran som kommer i de kortare distanserna, det var härligt!

Antti Karonen bär upp Uppsala brandförsvars tävlings-
dress och tog hem guldet i H35-klassen och ingick
även i silverlaget i stafetten
Jätteledsen över att Uppsalas tävlingsdress inte
finns i min storlek körde jag i KIF-dräkten

Nästa tävling blir säsongsavslutningen i Swix Ski Classics i Årefjällsloppet om två veckor, då kör vi!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar